Asbest
Asbest är mineralfibrer som är så små och tunna att de tränger in i kroppen. Damm med fibrer kommer in i lungorna och kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar.

Asbest är förbjudet sedan länge, men finns framförallt kvar i äldre byggnader och är en risk för de som arbetar i byggbranschen. VVS-installatörer, elektriker, snickare, golvläggare, takläggare, städpersonal är yrkesgrupper som riskerar att utsättas för asbest.

Asbest har använts som brandskydd i stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar, soprum. Som värmeisolering i rör och värmepannor, bullerdämpning och armering i skivor, kanaler och golvplattor, i underskikt till plastmattor, i färger och plaster och i fix och fog till kakel


Hälsorisker
Att hantera asbest är farligt, det är känt sedan länge. Asbest kan finfördelas till mycket vassa och tunna fibrer som kan sväva i luften under lång tid. Om man andas in dammet kan det så småningom uppstå sjukliga förändringar i lungorna. I värsta fall kan inandning av asbestfibrer leda till cancer.


Regler
Huvudregeln, fastställd i Arbetsmiljöverkets och Kemikalieinspektionens föreskrifter, är att asbest och asbesthaltigt material inte får användas eller hanteras i arbetslivet.Det finns några undantag från förbudet:

• Teknisk anordning som innehåller asbest får användas så länge ingrepp inte görs i det asbesthaltiga materialet och om asbestdamm inte sprids vid användning.
• Asbest och asbesthaltigt material får under vissa förutsättningar hanteras vid bearbetning och behandling eller vid rivning efter tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Straffbart att bryta mot reglerna
Instruktioner om hur asbest ska hanteras ska finnas på varje arbetsplats där asbestarbete kan förekomma, liksom instruktioner om nödvändiga skyddsåtgärder.

Brott mot reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan medföra böter eller en sanktionsavgift på 50,000 kr!

PCB

PCB i byggnader och produkter
PCB är en grupp svårnedbrytbara organiska föreningar som man fann i miljön i mitten av 1960-talet (Sören Jensen 1966). Att ämnena är svårnedbrytbara - stabila - innebär att de anrikas i näringskedjan när de kommer ut i miljön. PCB-föreningarna har skadliga effekter på djur och människor.

De flesta PCB-föreningar är trögflytande oljelika vätskor. De har flera värdefulla tekniska egenskaper och har använts i elektrisk utrustning som transformatorer och kondensatorer och även som mjukgörare i plast och i fogmassor.

Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge. Ämnet finns dock fortfarande kvar i byggnader och produkter. Därför har regeringen beslutat om en ny förordning som reglerar inventering och sanering av byggnader och anläggningar.

PCB i byggnader

• Ägare av byggnader byggda eller renoverade under åren 1956–1973 ska inventera dem för att ta reda på om de innehåller fog- eller golvmassa med PCB (undantag för vissa småhus)
• Ägaren ska därefter rapportera till sin tillsynsmyndighet hur inventeringen har gjorts, var man funnit PCB samt hur en sanering ska gå till. Ägaren ska också redovisa hur man kommer att ta hand om det PCB-haltiga avfallet.
• Ägaren är tvungen att sanera om fog- eller golvmassor innehåller 500 ppm (500 mg/kg) PCB eller mer.

Tidplan för sanering av byggnader

• Industribyggnad byggd/renoverad 1956–1973 ska vara sanerad senast 30 juni 2013
• Annan byggnad byggd/renoverad 1956–1969 ska vara sanerad senast 30 juni 2011
• Annan byggnad byggd/renoverad 1970–1973 ska vara sanerad senast 30 juni 2013

Reglerna behövs då PCB i byggnader påverkar miljö och hälsa
Syftet med de nya reglerna är att:

• ytterligare begränsa pågående spridning av PCB till miljön. Denna spridning är ett hot mot människors hälsa via kosten och också mot djur som står högt upp i näringskedjan, till exempel säl, utter och havsörn.
• förebygga spridning av PCB i samband med felaktig hantering av bygg- och rivningsavfall
• reducera en mindre men onödig källa till direkt exponering via inandningsluft i bostäder och på arbetsplatser.

Kreosot

Upplysningar:
Kreosot är en blandning av flera hundra ämnen, varav ett trettiotal är cancerframkallande. Kreosot är utvunnen av stenkolstjära genom torrdestillation. I Sverige framställs inte stenkolkreosot utan sådan kreosot importeras för användning som träimpregneringsmedel. Virke som behandlas med kreosot får efter trettio år fortfarande endast användas till järnvägssyll eller marina anläggningar. Privatperson får använda virket i mark eller bryggdäck. Det skall inte användas i bostäder, djurstallar eller på lekplatser. Kreosot används mycket som träimpregneringsmedel. En mindre andel används i beck och asfalt för att ge en lagom konsistens vid vägbeläggning

Kasein

De kanske mest kända fuktrelaterade kemiska skadorna i svenska byggnader är flytspackelproblem (kaseinhaltigt flytspackel) samt mjukgöraremission från PVC-mattor och/eller limskikt.

Kasein användes i flytspackel mellan 1977 till 1983 för avjämning av golv. 1975 och ett par år senare avjämnades 90 % av de nyproducerade betongbjälklagen i Sverige.

Flytspackel som innehåller proteiner kan brytas ner om fuktigheten i golvet överstiger 75 %. Proteinet omvandlas till ammoniak, vilket kan missfärga parkettgolv och korkmattor.

Höga halter är vanligast i hus byggda eller renoverade under åren 1975-83, men ammoniak förekommer även i golvkonstruktioner i hus som är byggda senare.

Man kan också känna en stickande lukt.

Ytterligare ett problem med fuktskadade golvbeläggningar är att den största delen av emissionen från de skadade materialen vandrar ned i betongen.

Detta resulterar i att betongen smittas av emissioner från golvbeläggningen. Ofta räcker det inte med att bara byta ut den skadade golvbeläggningen, det skadade spackelskiktet eller den skadade övergolvkonstruktionen.